Växter från urtid till nutid
Det är inte varje dag som det ges ut en bok om växtvärldens historia på jorden. Här är en bok som strävar efter att nå läsare utanför de akademiska kretsarna, vilket delvis skiljer den från andra böcker som försöker förmedla samma kunskapsområde. Visst, danskan är en utmaning, men visst är det också berikande att lära sig att ulvefødder är lummerväxter?
Själv använder jag ofta är Botanik av Marie Widén och Björn Widén (red.) som uppslagsverk. Den är kurslitteratur för biologutbildningen och är därför svår att läsa från pärm till pärm. Sedan kom Lars Olof Björn och medförfattare ut med den avancerade populärvetenskapliga boken Växtvärldens uppkomst och utveckling för några år sedan. Där är argumentationen ofta upp-byggd på samma sätt som i vetenskapliga artiklar, med en text som är tung av fack- termer. Den danska boken upplever jag som mer lättläst, fokus är på sakfrågorna som författarna vill förmedla snarare än termerna som används inom gängse forskningsfält.
Ett tydligt exempel på den läsartillvända ansatsen är att boken öppnar med en scen från Ölands alvar och några intorkade alger i en uttorkad vät. Det är ett lekfullt och engagerande sätt att börja en bok om växtvärl- dens utveckling som kräver en djup kunskap. Jag beundrar författarna för deras mod att våga skriva enkelt för att bjuda läsaren på en intressant utgångspunkt i naturen.
Processen när frilevande fotosyntetiserande encelliga alger blev en del av andra celler, sådana med cellkärna, övergår på ett elegant sätt till att presentera evolutionen som ett förgrenat nätverk. Författarna gör viktiga poänger om hur ytlig likhet inte alltid innebär nära släktskap mellan arter.
För mig bygger boken på ett genuint intresse att förmedla kunskap till läsaren, utan att belasta texten med tekniska termer. Är det något jag saknar så är det en djupare beskrivning av enzymet Rubisco som är en del av själva kärnan i fotosyntesen. Där skulle jag nog själv ta utgångspunkt för en berättelse om växtvärldens evolution.
Boken avslutas med katastrofer och massutdöenden, och på de sista sidorna är dagens massutdöende i fokus. År 2000 utgjorde människans grödor 29 procent av växtproduktionen på land. Enligt författarna är inte heller den danska staten förmögen att rädda den biologiska mångfalden. En viktig del av historien bakom det som riskerar att gå förlorat presenteras i boken.