evolution

3283 meter under ytan avslöjas livets hemlighet

Varifrån kommer vi? Jag är något besatt av den frågan ända sedan jag läste grundkurser i biologi. Det var så oklart, hur var bakterier släkt med andra levande celler?

Näbbar med blandat ursprung

Darwinfinkar parar sig över artgränserna. En ny mycket omfattande undersökning har visat att de har gjort så sedan de första finkarna blåste över till Galapagosöarna från Sydamerika för 1,5 miljoner år sedan. Finkarna var tillsammans med härmtrastarna och sköldpaddorna från Galapagos väldigt viktiga pusselbitar när Charles Darwin gjorde sin första skiss på evolutionsteorin 1842.

Du är ingen typisk kärnorganism

Vi djur, landväxter och svampar är de mest undersökta organismerna på jorden, ändå utgör vi bara en liten del av kärnorganismernas mångfald. Resten av variationen har länge legat dold i världshaven. För att vi ska få en förståelse för vår egen plats bland alla andra organismer har forskare dyk efter de saknade pusselbitarna. Fram växer ett livets träd som skiljer sig från vad vi tidigare lärt oss.

Intervju med Pontus Skoglund

Forskningen om människans evolution har tagit ett enormt steg framåt tack vare nya metoder. Flera forskare från Sverige har varit nyckelspelare i den utvecklingen. En av dem är Pontus Skoglund som nyligen disputerade på människans evolution på Uppsala universitet. Jag passade på att prata med honom innan han flyttar till USA för nya forskningsäventyr. Du kan se filmen nedan eller läsa intervjun som text med mina frågor i fetstil.

Tokigt om evolution

Evolution kan användas som ett märkligt argument. Ett exempel på en felaktig användning dök nyligen upp på Svenska dagbladets opinionssida. Göran Burenhult och Staffan Lindeberg berättar för läsare att människans matspjälkningsapparat formades för 30 miljoner år sedan. Det är inte den enda felaktigheten i texten.

Den okände biologens trädgård

I södra Uppsala vid Lantbruksuniversitetet står en björkallé på västra sidan om vägen. På hösten sker något märkligt med björkarna – bladen faller inte av mer eller mindre unisont som hos andra björkar i Uppsala, istället gulnar de och faller som en långsam våg från norr till söder. Skillnaden är markant i början av november när björkarna från Skåne står gröna medan dem från Lappland helt saknar blad. Det är forskaren Göte Turesson som anlade trädgården med björkarna, en annorlunda trädgård gjord för att visa på ärftliga skillnader mellan individer av samma art insamlade från olika platser. Det är den Genetiska trädgården, ett levande bevis på Turessons vetenskapliga gärning. Nu riskerar trädgården att till stora delar jämnas med marken.

Om löss och människor

Det går rykten om att flatlössen håller på att dö ut, hörde jag på Spanarna på P1. Det fick mig att börja fundera på löss och vår egen kroppsbehåring. Lössen har följt med våra släktingars hår under miljoner år och förändrats med dem. Vi är den nakna apan, men helt nakna är vi trots allt inte. Och flatlössen verkar tycka att vi är lika gorillor mellan benen.

Piltdown: från bedräglig bluff till forskningens triumf

Den ”första engelsmannen”, de uppgrävda skallfragment som gått under namnet Piltdownmänniskan, var inget annat än en bluff. Idag pekar bevisen mot en ensam gärningsman: Charles Dawson.

Ediacara: Charles Darwins saknade pusselbit

Det var en pusselbit som Charles Darwin inte fick ihop med evolutionsteorin. Han saknade en ledtråd ur fossilhistorien. Geologerna hade gjort fantastiska upptäckter världen över, men det fanns inga fynd av större fossil av djur som var äldre än det kambriska lagret. Fenomenet kallas för den kambriska explosionen eftersom de alla dök upp som ur tomma intet i samma geologiska lagerföljd. Det här stämde inte alls med Darwins tankar om att evolutionen var en långsam process som skedde över enorma tidsrymder. "Natura non facit saltus" brukade man säga, naturen gör inga plötsliga språng, men det tar tid för livet att återhämta sig. Darwin hade å andra sidan aldrig hört talas om snöbollsjorden. Det är inte så konstigt att det är ovanligt med äldre fossil, men de finns och noggranna undersökningar visar att de är spridda över hela jordklotet.

Svante Pääbo om dig

Vi är en afrikansk art. Det finns mest genetisk variation hos dagens människor i Afrika och delar av den variationen finns bara där. Grupper av människor började ta sig ut från Afrika för ungefär 100 000 år sedan. Men fundera ett tag på det här: när människan spred sig över världen fanns det fler arter av människor på jorden. Frågan vi alla ställer oss är: parade sig arterna med varandra? Den frågan går idag att svara på, men vad tror du?