DNA

Biologi: The next generation

Kanske har du läst om att forskare läst av dna, hela genom, från allt från ben från människor och mammutar som levde under istiden till cancerceller och mikroorganismer. Tekniken som gjort det möjligt kallas next generation sequencing och jag vill förklara hur det går till för dig.

Grymt slimmat genetiskt maskineri

Kan en växt ha ett effektivare genetiskt maskineri än en människa? Det beror naturligtvis på vad man menar med effektivt, men vi människor har 3 miljarder genetiska bokstäver i vårt dna och utav dem är det bara 1,5 procent som används för att göra proteiner – det som kallas gener. Andra delar behövs för att bestämma när och hur generna ska användas, men utöver dem så har mer än hälften av vårt genom ingen känd uppgift.

Eric Lander och genomet

Hur ska man berätta om ärftlighet? Eric Lander pratade om den fantastiska utveckling som genetiken gått igenom de senaste femtio åren efter upptäckten av dnaspiralens struktur. Det fick mig att börja tänka på hur dagens kunskap om ärftlighet gör att vi kan vända på perspektiven. Så vad vet vi idag?

Jag hade fel om isbjörnar

För två år sedan skrev jag ett inlägg om isbjörnar. Nya rön har nu visat att den slutsats som inte bara jag utan även forskare bakom tidigare studier har gjort är felaktig. Det intressanta är varför det blev fel, för det visar på inbyggda svagheter i en vanlig metod. Den slutsats som författarna till den nya studien gör är att det är viktigt att använda information från flera olika platser i arvsmassan när en arts släktskapshistoria ska undersökas.

Vad heter blåsippa?

Vad vore våren utan blåsippor? Här i Uppsala står de i startgroparna, men länge söderut har de redan börjat blomma . Det är en av våra mest folkkära blommor och kanske är det just därför som deras vetenskapliga namn ställt till med så mycket bekymmer för amatörbotanister.

Tuffa granar och tallar i istidens Skandinavien

Istiden kanske inte var så isig trots allt. För 9000 år sedan slutade istiden i norra Skandinavien, men nya fynd av trädpollen i sjösediment från Norge tyder på att det fanns träd där för mer än 20 000 år sedan. Hur hänger det ihop? Det ställer rådande teroibygge om hur träden vandrat in till Skandinavien efter istiden på ända och raserar också de uppskattningar som gjorts för hur snabbt träd kan sprida sig i ett allt varmare klimat.

In från kylan

Länge har virus hängt i limbo. Är de liv eller inte? Är de en genetiskt-evolutionärt slimmad sportversion av ett genom, eller är de frisläppta själviska gener ute på vift?