Lägg till ny kommentar

Berättelsen om livet och universum kan vara otroligt fascinerande. I sin bok The Universe Within målar Neil Shubin upp universums historia på hela 13,7 miljarder år genom att samtidigt berätta den kortare historien om de vetenskapliga upptäckter som gjorde kunskapen möjlig. Det går knappast att ha större ambitioner med en populärvetenskaplig bok, men Shubin lyckas smälta samman de båda berättelserna till en generell röd tråd som handlar om hur universums 13,7 miljarder år långa historia har format och justerat oss själva – och alla andra levande organismer.

 

Neil Shubin, en välkänd paleontolog på universitetet i Chicago, har använt samma koncept tidigare. I sin första populärvetenskapliga bok Your Inner Fish beskriver han sin egen upptäckt av det märkliga fossilet Tiktaalik i de snötyngda vidderna i norra Kanada. Tiktaalik är ett av en handfull fossil som ger oss insikter i de kroppsliga modifikationer som behövde utvecklas för att göra övergången från havslevande ryggradsdjur (fiskar) till landlevande möjlig. Shubin använda fossilet som utgångspunkt för att beskriva hur efterkommande organsimer som oss själva bär ett eko från våra fisksläktingar inom oss. Han öppnade dörren för en större publik till den sentida vetenskapliga insikten att, från fluga till fisk till människa, går utvecklingen från befruktat ägg till de komplexa och mycket olika vuxna kropparna genom en verktygslåda av gener som är i sin grunduppbyggnad den samma.

Med sin nya bok har Shubin ett än större mål. När han beskriver Big Bang, den stora smällen, påminner han oss läsare om att om vissa parametrar hade varit om än så lite annorlunda så hade universum kunnat utvecklas i en helt annan riktning – eller inte alls. Han visar hur några grundläggande fenomen i vår värld – solens bana på himlen, natt och dag – är en del av vår kroppsliga hårdvara. Hur slutet på den senaste istiden öppnade möjligheten för jordbruk att utvecklas och att våra genetiska verktygslådor förändrades som en anpassning till den förändring i vår diet som följde.

Kort sagt; Shubins bok ger flera fantastiska exempel på mindre kända men ändå fundamentala insikter i hur världen fungerar och hur det format oss. Man skulle till viss del kunna kalla det för en materialistisk beskrivning av hur vi kom hit till den värld vi lever i idag. Flera gånger lyckas han beskriva den process, det mödosamma strävande som stått bakom viktiga vetenskapliga insikter; som när Seymour Benzer och Ronald Konopkas arbete med vår inre klocka förklaras, eller när han berättar om Bruce Heezen och Marie Tharps upptäckt av vulkaniskt aktiva bergskedjor under ytan i centrala delar av världshaven, något som bekräftade att kontinentalplattorna faktiskt rör sig. Det enda jag undrar över nu är vad Neil Shubin möjligen kan skriva en tredje bok om, nu när han berättat historien om hela universum.

Tags: