Zombies i naturen del ett: levande, förlamad och begravd.

Finns det levande döda? Du kanske avfärdar allt som finns i zombiefilmerna som påhitt, men som så ofta överträffar naturen den mänskliga fantasin. Det finns parasiter som påverkar sina offer så att de blir levande döda. Inte heller människor går fria från parasiternas påverkan. Som ett första exempel tar jag upp den fantasieggande och i allra högsta grad verkliga berättelsen om stekeln Ampulex compressa. Det är ett evolutionärt spel som pågår i en mardrömslik ekologisk teater.

Om du är en kackelacka gör du bäst i att hålla dig undan från stekeln Ampulex compressa. Den vill dig inget gott. Den vill förvandla dig till levande död. Genom att manipulera dig kemiskt och fysiskt blir det omöjligt för dig att fly samtidigt som stekelns larv sakta äter på din kropp. Stekeln behöver dig som en levande matlåda åt sitt barn.

 

Attacken

När du minst anar det rusar hon fram från sitt bakhåll och ger dig ett första stick i mellankroppen. Giftet är inte så kraftigt, med gör det omöjligt för dig att använda frambenen under en kortare tid. Du blir helt enkelt stillastående och den tiden använder stekeln för att sticka dig en andra gång.

Med kirurgisk precision sticker hon in sitt rör i ditt huvud och sprutar in gift i den del av hjärnan som kontrollerar flyktreflexen. Nu blir det omöjligt för dig att fly även om du skulle vilja – och det vill du. Det som stekeln snart kommer att göra med dig är inget annat än en mardröm för en hederlig kackerlacka som du.

Stekeln börjar med att gnaga på dina antenner. Ingen vet exakt varför den gör så, men kanske är det ett sätt för den att kontrollera gifthalten i din hjärna. För mycket gift är dödligt för dig och om det blir för lite kan du fly. Stekeln vill inte att du ska fly, den vill hålla dig fången som levande död.

 

Levande begravd

Nu står du där på marken, paralyserad av en stekel som är betydligt mindre än du själv, men mardrömmen är inte slut än. Stekeln tar tag i en av dina misshandlade antenner och börjar dra dig i en bestämd riktning. Likt en hund i koppel tvingas du att lydigt följa efter.

Du leds ner i stekelns bohåla och där lägger den ett ägg på din bakkropp. Ägget är bara två millimeter i diameter men ur det kommer något att kläckas som vill äta på din kropp. Paralyserad ser du hur den vuxna stekeln täpper igen öppningen till hålan med sand och grus. Din sista tid i livet kommer du att få leva i mörker.

Efter tre dagar kläcks ägget. Larven äter sig in genom ditt hårda skal och börjar festa på ditt kött. Sakta letar sig larven uppåt i din kropp allt eftersom de nedre delarna blir uppätna. Efter några dagar börjar larven äta dina minst viktiga organ för att hålla dig i liv så länge som det behövs. Slutligen så förpuppas larven inne i din kropp. Om du har tur så dör du ungefär samtidigt.

Om du har otur, om vädret är kallt, kan det ta mer än två veckor innan döden kommer som en befriare. Du får hoppas på varmt väder, för då går stekelns förvandling från larv till puppa snabbare. Mest av allt borde du hoppas på att en forskare kommer förbi och ger dig ett motgift innan larven börjar äta på din kropp. En injektion med oktopamin kan rädda dig ur din zombieliknande tillvaro.