Intervju med Pontus Skoglund

Forskningen om människans evolution har tagit ett enormt steg framåt tack vare nya metoder. Flera forskare från Sverige har varit nyckelspelare i den utvecklingen. En av dem är Pontus Skoglund som nyligen disputerade på människans evolution på Uppsala universitet. Jag passade på att prata med honom innan han flyttar till USA för nya forskningsäventyr. Du kan se filmen nedan eller läsa intervjun som text med mina frågor i fetstil.

Du Pontus, hur kommer det sig att du började med det här egentligen?

Jag studerade biologi här i Uppsala, masterprogram i evolutionär biologi, så kom jag i kontakt med Anders Göhterström som jobbar här. Han har en bakgrund som är mer inom arkeologi. Han är en pionjär på det här området.


Ja just det, han har tittat på människors dna som är några tusen år gamla, här från Sverige.

Ja, precis. Jag rörde mig mer och mer från klassisk biologi till att använda dna information för att titta på populationers historia och då människans evolution.


Det låter jättespännande! Det får mig att tänka på de stora frågor som människor alltid ställt sig, och två sådan är ”vilka är vi” och “varifrån kommer vi”. Kan din forskning hjälpa oss hitta svaren?

Ja, dom senaste åren har det skett något av en industriell revolution inom dna-teknologi. Nu för tiden är det möjligt att få fram stora mängder dna-information från inte bara människor, andra djur och växter som finns idag utan också direkt från fossila lämningar; skelett, gamla tänder.


Vad är den viktigaste skillnaden mellan att använda dna från en människa som finns idag jämfört med att använda riktigt gammalt dna för en undersökning?

Den främsta skillnaden är att många gånger så finns det inget dna kvar, mikroorganismer har brytit ner dna till små små bitar, 60-70 baspar (nukleotider) i varje. Det gör det svårt att pussla ihop de här bitarna till ett helt genom, men det är möjligt. Har man istället modernt dna får man riktigt långa bitar med massor av baspar i varje bit, så själva pusslet blir lättare att sätta ihop. För riktigt gammalt material, framför allt från fuktiga och varma delar av världen, är det svårt att få fram något dna alls.


Hur pusslar man ihop alla de där små bitarna som man får fram från gamla fossiler, är det du som gör det?

Man skulle kunna tro det, men det är väldigt svårt att börja om man bara har alla små bitar i en hög. Istället använder man dna från den moderna människan som en slags ramverk, så kan man se var varje pusselbit passar in.


Men det är också lite av ett problem, att kontaminering från moderna människor kan göra det svårt att hitta de här fragmenten av urgammalt dna. Hur löser man det?

Eftersom det finns så lite dna kvar i gamla fossil så kan det göra att det finns mycket annat dna i miljön, det kan vara sådant som kommer från arkeologer som jobbat med fossilen. Själv har jag arbetat med att ta fram en datorbaserad metod som kan identifiera de dna-bitar som är urgammalt, för de har specifika skador i sin sekvens. Så dna blir inte bara litet och fragmenterat, det sker också specifika förändringar – som punktmutationer – med sekvensen efter att personen har dött.


Har du något specifikt exempel? Vad är det för några förändringar? 

Det bästa mönster man har hittat är att nära ändarna av dna snuttarna är baspar som C cytosin förändrade genom deanimering till uracil vilket läses som thymin när man läser av sekvensen. Därför ser man ofta att det är väldigt mycket thymin i ändarna på de gamla genuina dna-bitarna jämfört med modernt material.


Vad spännande! De här metoderna är ju väldigt aktuella just nu också, jag läste bara för någon dag sedan om att hela dna-sekvensen från en 7000 år gammal människa från Spanien nu tagits fram. Vet du något mer om vad den artikeln handlar om? 

Det finns många forskningsgrupper som undersöker när jordbruket spred sig i Europa, det är också något som vi har gjort. Det man oftast gör är att jämföra individer som levde före jordbruket med individer som levde efter. Det man ser allt mer nu, den bild som träder fram är att alla individer som är associerade med jordbruk har en gemensam härkomst från en grupp som kom till Europa vid någon specifik tidpunkt, medan alla jägar- samlare också har en gemensam härkomst. Den här gamla spanska individen delar härkomst med individer som levde i Sverige för 7000 år sedan. Det som är spännande är att den här gamla spanska individen inte alls är speciellt lik de människor som lever i Spanien idag, faktum är att jägare och samlarnas härkomst inte finns kvar i intakt form någonstans i världen idag.


Det har alltså skett ett stort utbyte, eller har det spätts ut? 

Det är nog snarare så att det spätts ut, det allt fler tror nu är att människor vandrade in från andra områden och parade sig också med de som redan fanns i Europa vid den tiden. Givetvis har det också hänt saker senare, efter stenåldern, som påverkar härkomsten hos dagens människor i Europa idag.


Men sedan läste jag också i artikeln om den 7000 år gamla spanska människan att den personen hade mörk hud men blåa ögon när den levde, varför lyftes det fram? 

Ja, det är väl något som passar media, men det är faktiskt ganska intressant för den här spanska individen har en variant av en gen som har visat sig förklara 20-40 procent av variationen av hudpigment hos populationer av människor idag som har en stor variation i hudpigmentering, som till exempel afroamerikaner. I Europa idag finns inte den här genvarianten alls idag. Det vänder nog upp och ner på folks föreställning om hur de människor som först befolkade Europa såg ut.

 

Det var ju riktigt intressant, för det här med hudfärg är en uppenbar skillnad mellan människor från olika delar av världen. Vet man något mer om när människor i Europa började få blekare hy, det kan då ha varit för mindre tid sedan än sju tusen år? 

Faktum är att ett par individer som man tror är tidiga jordbrukare, bara fem tusen år gamla till skillnad från den sju tusen år gamla spanska individen, har den andra genvarianten som ger en något ljusare hy. Så det är möjligt att det började komma in vid den här tiden.


Ofta när man tittar på bilder av neandertalare i böcker, på nätet och i museer så brukar de avbildas med ljus hy – men vet man verkligen att det var så?

Man vet inte riktigt idag för de genetiska resultaten är inte helt klara. Det mesta kommer från antagandet att de också levde på nordliga breddgrader, så det mesta är spekulationer och det gäller också när man funderar på hudfärg hos moderna människor som levde på stenåldern. Det man kan säga är att det ofta förs fram att ljus hy behövs för att vi ska kunna syntetisera D-vitamin med hjälp av soljus i på breddgrader där det inte alltid är så mycket sol, men det går också att få i sig fullt tillräckligt med D-vitamin från animalisk kost. Hudfärgen är alltså inte avgörande. Man kan klara sig på olika sätt.

Jag tänkte vi skulle ta ett lite vidare perspektiv. Du jobbar ju inom den moderna evolutionsbiologin som använder dna som arbetsmetod, datorbaserade uträkningar på olika sätt med evolutionära släktträd. Vad skulle du säga är de viktigaste resultat som de här nya metoderna har gett oss?

Generellt sätt så kan man säga att eftersom människans dna har ungefär 3 miljarder genetiska bokstäver varav runt 10 miljoner är variabla så får man en så enormt mycket större mängd information att jobba med än om man använder sig av ett fåtal karaktärer hos fossil eller ben. Man kan likna det hela vid språk; att bara jämföra skillnader mellan språk genom att använda några få ord ger inte så mycket, att i stället använda alla ord som finns i språket ger så otroligt mycket mer.

 

 

Finns det några resultat som de här nya metoderna som varit kontroversiella på något sätt, något som skakat om forskarvärlden lite?

Kanske det viktigaste som de här metoderna har lett till är genetisk information om neandertalare. Det har varit en lång debatt vilken relation neadertlare hade till moderna människor; är vi arvtagare till neandertalarna, hade moderna människor och neandertalare sex med varandra eller levde de helt åtskiljda och undvek varandra? De nya resultaten visar att neandertalare inte var direkt släkt med moderna människor. Människor med utomafrikansk härkomst är släkt med människor med afrikansk härkomst, så det är inte så att människor utanför Afrika härstammar från neandertalare. Det gäller för mer än 90 procent av härkomsten hos människor utanför Afrika, men en liten del av härkomsten hos de här kommer från neandertalare, ungefär två procent.

 

Så våra släktingar hade sex med neandertalare? När hände det har?

Det var mellan 40 000 och 70 000 år sedan.

 

Är det så att den högsta andelen dna med neandertalahärkomst finns här hos människor i Europa?

Nej, faktiskt så finns det snäppet mer i östra Östasien. Man vet inte vad det beror på. Det skulle kunna bero på en ytterligare kontakt med neandertalare, men det är inget man riktigt ser tecken på. Det skulle också kunna bero på att en senare våg av moderna människor kom från Afrika och spädde ut andelen neandertalar-dna hos andra grupper, som hos människor i Europa. De här resultaten med att det var högst andel neandertalar-dna i östasien var förvånande för många för neandertalarna fanns framför allt i de västa delarna av Euroasien, så var det någonstans man förväntade sig att hitta mycket rester av neandertalar-dna hos moderna människor så var det i Europa.


En följdfråga; är inte ismannen Ötzis genom sekvenserat? Hur stor andel av hans genom hade sin härkomst från neandertalare, för jag har för mig att jag läst att det var lite högre? 

Det var några forskare som föreslog det men den analysen var tyvärr felaktig. Senare analyser har visat att han hade lika stor andel som människor som lever i Europa idag.


Men nu blir man ju nyfiken, hur vanligt var det här egentligen, hur mycket sex hade neandertalare och moderna människor efter det här första kärleksmötet? Kan man säga något om det?

Ja, det är väldigt svårt att säga under hur lång tid som det här pågick. Det var under tjugo tusen år som både neandertalare och moderna människor levde på ungefär samma platser. Den första gången skedde det förmodligen i Mellanöstern eftersom man hittar det genetiska ekot av neandertalare hos alla människor med utomafrikansk härkomst över hela världen. Men om det skedde flera gånger vet man inte, däremot så finns det ett exempel på en liknande kontakt. Det är med en släkting till neandertalare som kallas för denisovamänniskan. Genetiska spår av den människan har hittats i Sibirien.

Den är ju jättespännande för där skulle man inte med klassiska metoder kunna säga så mycket eftersom de första spåren bara var en tand och en bit av ett lillfinger.

Precis, det första spåret var bara en liten bit av ett lillfinger men man lyckades få fram jättemycket dna-information från den lilla biten. Det var ingen som hade någon aning om att den lilla benbiten kom från en tidigare okänd människogrupp.

 

Så forskarna som gjorde fyndet utgick från att benbiten kom från en neandertalare eller en modern människa?

Precis. Men nu har man gjort ytterligare fynd och tydligen går det att se på de här nyfynden att de är morfologiskt separerade från neandertalare och moderna människor. Jag har hört att till och med experter på morfologi först trodde att en tand kom från en grottbjörn eller något sådant när det i själva verket var från en denisovamänniska.

 

Betyder det att de var väldigt avvikande från andra människoarter som levde samtidigt?

Kanske, det enda forskarna har hittat är i princip tänder. Denisovamänniskan är ett lysande exempel på att man utan dna-tekniken inte hade kunnat ta reda på mycket alls om de här människorna. (Emils notis: Kanske hade man inte ens kunnat slå fast att fynden verkligen var från en människa)

 

Så nu har man alltså hela denisova-genomet, en enorm mängd genetisk information som man kan jämföra med oss moderna människor och neandertalare?

Precis.

 

Så vad har man hittat där? Finns det några spår av sex mellan människoarter där också?

Absolut, för det finns ett arv kvar från denisovamänniskan hos människor med sentida härkomst från Oceanien, som Australien och Papau Nya guniea, och även i lite mindre grad på östasiatiska fastlandet. Förmodligen så möttes de två människoarterna – moderna människor och denisovamänniskor – på östasiatiska fastlandet. Den korsning som skedde då har antagligen spätts ut av senare invandringsvågor av moderna människor. Så också denisovamänniskans arv lever vidare, precis som neandertalarnas.

 

De här nya forskningsrönen visar att den moderna människans evolutionshistoria är mer komplex än man tänkte sig tidigare. Då kommer man osökt in på frågan om vad en art är för något egentligen? För när jag läste biologi på gymnasiet var en art en grupp individer som inte kunde få fertil avkomma med individer från andra grupper. Så hur ställer sig forskningen till det idag, är denisova och neandertalare egna arter eller är de varianter av samma art som vi tillhör?

I nuläget ställer sig de flesta forskare agnostiska till den frågan. För mig personligen är det inte vilka betäckningar man sätter på olika grupper det som är det intressanta. Det som däremot är intressant är att försöka rekonstruera deras historia och ta reda på vilka kontakter de hade med varandra. Men enligt den definition av arter som de flesta lär sig, det biologiska artbegreppet, så är moderna människor samma art som neandertalare och denisovamänniskor. Å andra sidan, om man i framtiden hittar bevis för att avkomman efter korsningar inte klarade sig lika bra (biologisk inkompatibilitet) så skulle det vara bevis för att de verkligen var olika arter. (Emils anmärkning: bevis för sådan inkompatibilitet kom nyligen i den här publikationen)

 

På tal om att klara sig, vet man idag om neandertalare eller denisovamänniskor kunde prata?

Nej, det finns inga konkreta bevis för antingen eller men de flesta forskare lutar nog åt att de hade någon form av språk.

 

Men om man tänker på frågan om vad människor, alltså vi, är för något – kan den nya forskningen hjälpa oss förstå vad som skiljer oss moderna människor från neandertalare, denisovamänniskor, bonobos, schimpanser och gorillor?

Ja, ett av de ursprungliga superintressanta ämnena (syfte) med att få fram jättemycket information från dna från till exempel neandertalare var att försöka se om det är något specifikt uppenbart som skiljer moderna människor ifrån dem. Och faktum är att det finns flera sådana genetiska förändringar som hittats men det är lite oklart vilka biologiska konsekvenser de genetiska skillnaderna har. Det finns helt enkelt inget tydligt exempel på en anpassning som finns hos alla moderna människor men som saknas hos neandertalare och denisovamänniskor. Men faktiskt så skiljer sig skelettets morfologi mellan moderna människor och andra människogrupper som neandertalare och denisovamänniskor.

 

När jag började läsa biologi pratade man bara om gener som proteinkodande sekvenser, men senare har jag förstått att fokus utökats till andra delar av dna. Om man då tar en sådan sak som just skelettet, går det att se om det är i proteinkodande delar av dna eller andra delar som är den genetiska basen för skillnaden?

Det är oftast lite mer breda signaler som man hittar. Det är enklare om man hittar förändringar i proteinkodande sekvenser, sådant som leder till förändringar i proteinets aminosyrasekvens, då kan man dra mycket klarare slutsatser. Hittar man genetiska förändringar utanför generna så är det svårare att veta vad det betyder. Det är inte omöjligt, man kan göra experiment med genmodifierade cellinjer och så, men det är mycket omständigare.

 

Jag tänkte att vi kunde prata lite om vad lärare kan göra med sina elever. Det här är ju en del av biologin som ligger väldigt nära oss själva. Så skulle lärare kunna göra egna genträd över oss moderna människor och våra närmaste släktingar?

Absolut! Det som är fantastiskt med forskningen nu för tiden är att alla dna-sekvenser läggs ut fritt för alla att ladda ner. Man behöver ju inte ladda ner hela neandertalarnas genom, men man kan ladda ner små snuttar från mer än ett dussin neandertalare, från denisovamänniskor, bonobos, schimpanser och ganska enkelt göra mindre evolutionära analyser.  

 

Och om man då skulle göra ett genträd där man använt en gen från några olika arter, hur skulle det skilja sig från de undersökningar som du gör?

Problemet är att om man bara tittar på en gen så kan man få lite märkliga resultat. Evolutionen är lite knepig och kan ge lite olika utfall beroende på slump. Det jag gör i min forskning är att ta tillvara på all information i arternas hela genom som består av miljontals platser i dna som skiljer sig. Det gör jag helt enkelt för att vara så säker på resultatet som möjligt, alltså att få så mycket statistisk säkerhet som möjligt.

 

Men när du letar efter genetiska skillnader mellan arter, är det då skillnader i nukleotider på specifika positioner i dna:t, eller använder du också andra skillnader som antalet genkopior, storskaliga kromosomförändringar och sådant?

Det går absolut att göra och det är väldigt intressant för att det kan ha biologiska konsekvenser, men just när man vill rekonstruera olika gruppers (populations)historia – det som jag jobbat med –  så kan det bli allt för komplicerat att inkludera den typen av information. Vi fokuserar därför på enstaka SNP-markörer (Single Nucleotide Polymorphism), alltså specifika platser i dna där olika personer kan ha olika nukleotider, du kanske har ett A medan jag har ett T på just den platsen. Grejen är att människor är väldigt genetiskt lika, alla människor har dubbel uppsättning kromosomer, en uppsättning från varje förälder, så mellan kromosomerna finns det en sådan plats där det är olika nukleotider på kanske var tusende baspar. Också mellan våra två kromosomer finns det en skillnad på i snitt var tusende baspar.

 

Så är vi väldigt inavlade?

Inte nödvändigtvis. Också mellan människor från helt olika delar av världen så är det bara en subtil skillnad, de kanske skiljer sig vart åtta hundrade baspar eller något sådant. Men för att återgå till grundfrågan -- just genom att använda alla de här miljonerna varianter som trots allt finns i vårt 3 miljarder baspar stora genom så kan man komma åt vår väldigt komplexa historia.

 

Om vi vidgar perspektivet ännu mer och tittar på våra närmaste nu levande släktingar, bonobos och schimpanser, hur mycket genetisk variation har de i förhållande till oss?

Scimpanser har större genetisk variation än människor, men det är svårt att veta varför det är så. Neandertalare och denisovamänniskor hade faktiskt ännu mindre genetisk variation än vi nu levande människor. Det man tror att det är kopplat till är populationsstorlekar och ett bra exempel på populationsstorlekens betydelse är den skandinaviska vargstammen. De är väldigt få och har väldigt begränsad genetisk variation. Det kan vara så att händelser i människans historia har lett till flaskhalsar, alltså perioder där antalet människor varit väldigt litet. Det skulle då ha skett efter att vi skiljdes från våra gemensamma föregångare med schimpanserna.

 

För det pratas ibland om att antalet människor på jorden varit extremt litet, kanske bara några tusen individer på hela jordklotet?

Ja, fast det är baserat på statistiska modeller, så det kan vara lite överdrivet.

 

Så det kan ha varit fler fysiska individer, men bara ett mindre antal som vi är direkta släktingar till?

Ja, precis.

 

Är det något viktigt som vi glömt att prata om?

Ja, det finns en sak jag tänkt på. Det här att runt två procent av härkomsten hos alla människor med ett sentida ursprung utanför Afrika kommer från neandertalare – de två procenten handlar om härkomst i hela genomet, att man spårar historien för just de här dna-sekvenserna. Det är inte samma sak som rent observerbara skillnader i dna, där det ofta pratas om att människor är till 99 procent lika schimpanser. Det man menar då är att om man jämför människans och schimpansens dna-sekvenserna i hela genomet genom att bara ställa upp dem bredvid varandra och jämföra skillnader i alla positioner, så är det ungefär en procent som inte matchar, alltså där det är olika nukleotider på en specifik position.

 

En sak jag tänkt på är att världen för 40 000 år sedan påminde mer om Sagan om ringens värld med olika sorters människolika varelser än den ensamma värld vi lever i idag. Då fanns det flera andra människoarter samtidigt, vi känner till neandertalare, denisovamänniskor och floresmänniskan, men kan det dyka upp någon mer människoart som idag är okänd?

Ja, det verkar faktiskt finnas spår av en sådan kanske okänd människoart i de här urgamla genomen. Generellt så delar neandertalare och denisovamänniskor en gemensam historia, de kommer från en grupp människor som levde tidigare och som hade skiljt sig från den grupp som ledde till oss – dagens moderna människor. Men man kan dessutom se att det finns någon form av assymetri där, för i denisovamänniskornas genom finns det delar som kommer från något annat, äldre, som knoppat av från deras gemensamma föregångare längre tillbaka i tiden. Så ett scenario som skulle kunna ge upphov till ett sådant mönster är just att de hade korsat sig med en annan människoart och det finns en bra kandidat som vi känner till från fossil från östra Asien från och med ungefär två miljoner år sedan -- Homo erectus.

 

Men från Homo erectus har man – ännu så länge – inte kunnat få fram något dna?

Nej, tyvärr.

 

Men hur är det med Afrika, borde det inte ha funnits flera människoarter samtidigt också där? Det känns ju rimligt eftersom alla nu levande människor har ett afrikanskt ursprung.

Tittar man på människofossil som hittats i Afrika så finns det verkligen utrymme för många olika människogrupper och en oerhörd komplexitet fram tills dess att moderna människor dyker upp och kanske även efter det. Därför är det troligt att det fanns olika människogrupper som var lite mer olika varandra än vad människor är idag.

 

Så är dagens situation med bara en levande människoart ovanlig ur ett historiskt perspektiv?

Förmodligen är det så.

 

Det där är riktigt spännande! Men du Pontus, vad ska du göra med ditt liv nu då?

He he… Ja, jag disputerade i höstas och nu har jag jobbat vidare med min forskning här i Uppsala efter det. Om en månad ungefär kommer jag flytta till USA för att jobba med en forskningsgrupp som bland annat håller på med analyser av neandertal-dna och även med analyser av moderna människor. Jag kommer helt enkelt att gräva ännu djupare in i människans historia.

 

Vi får önska dig lycka till med din fortsatta forskning!

 

 

Här följer nu några frågor till Pontus som jag fick in från twitter vid en allmän förfrågan:

Varför ser människor olika ut i olika delar av världen?

Jag tror man kan säga att en del av förklaringen är slumpen. När människorgrupper blir separerade så kan man säga att de evolverar delvis slumpmässigt. Evolution betyder inte bara anpassning, det kan även vara slump, för det handlar egentligen mer allmänt bara om genetisk förändring. En bra liknelse är att tänka sig att man kastar femtio rödfärgade och femtio gröna kvistar i en bäck och att den bäcken delar sig i två fåror nedströms, då kommer det inte vara exakt femtio kvistar i varje fåra. Så anledningen till att människor ser olika ut är helt klart kopplat till slump. Samtidigt är det också möjligt att en del av förklaringen är anpassningar till olika miljöer. Människorgrupper som lever närmare ekvatorn har till exempel ofta mörkare hy, förmodligen för att det finns en vinst i att ha ett bra skydd mot solen i områden där det är mycket av den varan, samtidigt som huden måste vara tillräckligt genomsläpplig för att kroppen ska kunna syntetisera sitt eget D-vitamin.Det ser man även i Amerika. När människor koloniserade den landmassan så kom de norrifrån via Beringsund, som på den tiden var en landbrygga, och spred sig söderut. Men trots att människor som lever i Sydamerika idag och de delar ett gemensamt ursprung med männsikor från norr så har de grupper som lever närmare ekvatorn mörkare hy. Det är ett tecken på en anpassning till solljusets intensitet över året.

 

Varför har män skägg och inte kvinnor?

Öhhh… Det vet jag inte om det finns något svar på. Man brukar prata om proximata och ultimata förklaringar inom vetenskapen. En proximat förklaring skulle vara att de flesta män har en högre koncentration av hormoner som testosteron. Om kvinnor skulle ha lika mycket testosteron skulle de också ha skägg. Den ultimata förklaringen, svaret på varför män ofta har mer testosteron än kvinnor, är svårare att veta. Det är inte en fråga jag kan svara på.

 

Varför har vi så lite kroppsbehåring jämfört med våra närmaste nu levande släktingar?

Där finns det också lite olika hypoteser men ingen som klockrent kan svara på den frågan. Man har faktiskt inte hittat någon uppenbar koppling mellan variation i dna och kroppsbehåring. Vi vet idag faktiskt inte hur pass håriga neandertalare eller denisovamänniskorna var. En häftig sak med denisovamänniskorna har att göra med ögats utveckling. Det verkar som att de inte hade en vit ögonvita, det har inte heller schimpanser. Om det stämmer måste de sett väldigt speciella ut, men det är mest spekulation än så länge.

 

Pratar man om felande länkar idag?

Nej, inte vetenskapligt. Om det är en liten pusselbit man saknar så kanske någon forskare använder det uttrycket, men det är inte så att det finns något oförklarligt i historien från den gemensamma föregångare med schimpansen till människor som lever idag. Det finns ingen paradox eller oförklarligt med det. I breda penseldrag är historien kartlagd, det är de finare penseldragen som är kvar att utforska.

 

Hur långt bakåt i historien kan dna-forskningen komma?

Det äldsta genomet som publicerats hittils kom för några månader sedan. Det var en häst som var 700 000 år gammal. Den kom från ett extremt kallt område i Alaska med permafrost, alltså helt ideala förutsättningar för att bevara dna under lång tid. Många säger att det skulle kunna vara möjligt upp mot en miljon år, men inte längre och då kortare tider i varmare miljöer.

 

Så det gäller att hitta en Homo erectus som sitter fast i permafrost någonstans i Sibirien?

Absolut, Homo erectus ligger inom det tidsspann som är möjligt.

 

Men när man kommer till de berömda Afrikanska fossilen av utdöda människoarter, Lucy och barnet från Taung, de som har så krångliga latinska namn som Australopithecus afarensis och Australopithecus africanus och levde för runt tre miljoner år sedan, är det helt omöjligt att få fram dna från dem?

Ja, idag tror vi att det är omöjligt att få fram något från dem.

 

Och inte något dna från dinosaurier heller?

Nej…

 

En sista twitterfråga; hur ser människor ut om 300 år? 3000 år?

Det är en väldigt intressant fråga. Med hjälp av den genetiska information i fått fram från utdöda människoarter så ser vi att människosläktet har varit mer dynamiskt i historien än vad det är idag. Man skulle kunna tänka sig att alla människor blir mer och mer lika med tanke på hur vi reser idag kors och tvärs över kontinenter. Men vem vet vad som händer i framtiden?