Hur påverkar maten förutsättningarna för liv?

Maten vi äter påverkar allt liv på jorden. En avgörande fråga för mänsklighetens fortsatta existens handlar därför om hur vi ska kunna producera tillräckligt med mat för en växande befolkning på ett hållbart sätt. Jag intervjuade Kaitlin Yarnall, deputy creative director på National Geographics om den fokus på mat som de just nu gör i tidskriften. Framför allt var jag intresserad av hur man kan se på matproduktion i relation till biologisk mångfald eftersom det är en högst aktuell fråga här i landet. Foto: © George Steinmetz/National Geographic

Hur kommer det sig att ni valde att fokusera på mat?

Vi ser det här som en fortgående dialog med våra läsare, vi täcker det som kan verka som tunga ämnen. I 2011 gjorde vi en serie om befolkning, vi har också fokuserat på vatten, energi och skiffergas och dess miljöpåverkan. Att fokusera på mat är därför en naturlig utveckling som bygger på de tidigare ämnena, allt för att fortsätta dialogen med våra läsare.

 

Själv är jag väldigt intresserad av hur olika typer av matproduktion påverkar den biologiska mångfalden. I Sverige är hälften av alla arter knutna till gångna tiders småskaliga jordbrukslandskap, finns det några likheter i andra delar av världen?

I vår matfokus kommer vi att se på betydelsen av små familjejordbruk. Vi tar inte upp Sverige eller Skandinavien speciellt, men jag tror det skulle kunna vara intressant att göra det. Normalt brukar man inte göra en direkt koppling mellan matproduktion och biologisk mångfald.

Jag vet att vi har skrivit om Afrika där vi framför allt fokuserar på Mozambique, där handlar det om att öka produktionen för att kunna föda en växande befolkning, det handlar om att säkra tillräckligt mycket kalorier, men också att bibehålla de traditionella jordbruksmetoder som existerat i tusentals år utan att utarma ekosystemet.

En liknande parallell finns i Sydamerika där småskaliga former av svedjebruk existerat under lång tid utan att ha en förödande påverkan på den biologiska mångfalden, det berikar jorden och kan existera tillsammans med skogen på ett hållbart sätt, medan det blir katastrofalt när samma teknik skalas upp för att bereda plats för soyaplantager det dödar den biologiska mångfalden.

På andra håll har biståndsorganisationer försett familjejordbruk med plogar, men i tropikerna kan det leda till att jorden blir steril. Det är ett exempel på hur väst, i ett försök att återupprepa västeuropas jordbruksrevolution, gett ett bistånd som lett till katastrof eftersom det inte varit förankrat i de lokala förutsättningarna.

Idag handlar det mycket om att försöka återuppta de traditionella jordbruksmetoderna, där utmaningen är att lyckas göra det samtidigt som man skalar upp matproduktionen. Ur vårt perspektiv handlar det mycket om frågan om hur kulturella traditioner kan bevaras samtidigt som matproduktionen sker på rätt skala och ansvarsfullt ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi gör det här i samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation som i år lyfter fram familjejordbrukens betydelse.

 

Spännande! Också i Sverige är familjejordbruken viktiga, speciellt i områden med höga naturvärlden. Det får mig att tänka på köttproduktion bete med nötboskap är nödvändigt för att bibehålla den biologiska mångfalden i Sverige samtidigt som de släpper ut stora mängder metangas, hur ser ni på National Geographics på köttproduktion ur ett globalt perspektiv?

Vet du, jag hade en diskussion med en mjölkbonde igår som pekade på samma saker att den här typen av jordbruk bedrivits på ett hållbart sätt i Skandinavien under tusentals år. Mitt svar till honom var att absolut, det är ingen som kritiserar den här typen av traditionellt jordbruk. Däremot så blir det problem när en miljard människor i Kina och en miljard i Indien vill börja äta kött på samma sätt som västvärlden gör. Det är omöjligt att förse den mängden människor med kött på det sätt som det producerats traditionellt i Skandinavien. Det går helt enkelt inte att skala upp produktionen tillräckligt.

I stället använder vi en industrialiserad köttproduktion där hårt gödslade och besprutade åkrar används för att dra upp foder med hög effektivitet för att mata djuren som hålls i enorma antal instängda i fållor på jättelika gårdar när det är tillräckligt med kalorier som behövs, framför allt inte i form av kött.

Så vi säger inte att nötboskap är dåliga i sig själva, i själva verket kan de vara en del av ett fungerande ekosystem, men världen hela världens växande befolkning kan inte konsumera nötkött på samma sätt som västvärlden har gjort den senaste tiden.

 

Så ännu en gång handlar det om på vilken skala något sker?

Det handlar om skala och är ett rent och skärt massproblem det finns ingen möjlighet att producera den mängden kött på ett hållbart sätt. I USA har vi för länge sedan passerat en hållbar produktion. Det kött som de flesta äter är inte producerat på ett hållbart sätt, det kommer från enorma enheter som håller djuret på ett begränsat område och det är inte bra i sig självt på grund av utsläppen av metangas, men när man börjar titta på vad de här djuren äter så blir det värre. Stora mängder soya och majs som odlats på andra delar av jordklotet importeras som foder till djuren och på många platser har regnskog röjts för att ge plats åt de här grödorna.

I vårt senaste nummer skriver vi om mängden vatten som går åt för att producera kött på det här industrialiserade sättet och vad djurens utsläpp motsvaras i hur långt en bil kan köra. Vi jämför det med, du vet, fisk, kyckling eller gris.

En sak jag kom på som kanske kan intressera dig handlar om biologisk bekämpning. För mig var det nytt att de kan spela så stor roll, och att de alltid funnits i jordbrukssystem som funnits under längre tid. Nu börjar det säljas insekter som fungerar som biologisk bekämpning runt om i världen.

 

De traditionella jordbruksmetoderna har många fördelar men är svåra att skala upp tillräckligt för att möta efterfrågan på kalorier hos en växande global befolkning. Hur kan man göra för att producera tillräckligt med mat på ett hållbart sätt med de resurser som finns tillgängliga?

Absolut, det är en viktig fråga och det är därför som vår fokus på mat kommer direkt efter vårt tema om världens befolkning. Det är ett massproblem. I USA och stora delar av Europa är mat billigt, bara en del av inkomsten används till mat. Men vi ingen känsla för den verkliga kostnaden av maten och vi är inte heller medvetna om vad det skulle kosta att producera maten på ett hållbart sätt. Samtidigt finns det miljoner människor på jorden som inte får tillräckligt med mat -- för dem måste maten bli billigare och mer lättåtkomlig.

 

Okey, tack så mycket, det var trevligt att prata med dig!

Tack själv. Jag vill också säga att det vi samlat alla artiklar om det här ämnet på natgeofood.com

 

Lyssna på intervjun som är på engelska: