Dinosauriekärlek

Min son brukar sitta och leka med sina dinosaurier på mattan. Kanske kommer hans vurm för dem att blekna med tiden, så som det gjort för så många andra. Som tur är finns det några som håller kvar vid sitt intresse och det är tur för oss andra, för fantastiska upptäckter har gjorts av kärlek till dinosaurier.

Boken “My Beloved Brontosaurus” följer på ett personligt sätt författaren tillika paleontologen Brian Switeks historia från dinosaurienörd till forskare. Samtidigt målas en gedigen bild upp av hur vår förståelse för vad dinosaurier är och var har förändrats med tiden. Mycket har hänt under Brian Switeks egen uppväxt och runt 150 år som förflutit sedan några jättelika fossiliserade ben blev namngivna som tillhörande Dinosauria, en ny grupp utdöda djur. Brian Switek berättar om fåglar, ben och fjädrar som nästan tar slut med ett dödsbringande objekt från rymden – men inte helt, för alla dinosaurier dog inte ut.

Riktigt bra populärvetenskap lyckas ge rätt perspektiv. Ibland när jag läser Brian Switeks bok är det som att jag hamnat i Vidgade-Vyer-Vortex som det skrivs om i Liftarens guide till galaxen, ni vet där ens egen ödmjuka existens sätts i perspektiv till den ofattbara rymd som det kända universum utgör. När man läser Switeks bok måste man som läsare förhålla sig till den enorma tidsrymd som förflutit sedan dinosaurier först visade sig på jordens yta. Låt dig förundras över det faktum att tiden som förflutit sedan Tyrannosaurus rex dog ut till idag är mindre än hälften av den tid som dinosauriernas tidsålder varade på jorden. Du kan behöva läsa föregående mening en gång till.

Fåglar är dinosaurier samtidigt som fynd gjorts av dinosauriefossil som inte är fåglar med tydliga avtryck av fjädrar har förändrat vetenskapen om dinosaurier fundamentalt. Det senaste decenniet har det visat sig att “den första fågeln”, Archaeopteryx, mycket väl kan ha varit en annan sorts dinosaurie än just de som senare utvecklades till dagens fåglar. Det är precis vad vi borde förvänta oss.

Tänk dig en stor ek. Om du nu tänker dig att du har en motorsåg och sågar ner alla grenar utom en i brösthöjd, så är löven på den grenen som blev kvar dagens fåglar. Alla andra dinosaurier som dog ut för 65-66 miljoner år sedan representeras av de avsågade grenarna. Någon gren kanske ligger väldigt nära fåglarnas gren och kanske var det på just den som Archaeopteryx en gång satt. Dessutom så går fåglarnas gren djupt nedanför de avsågade grenarnas höjd; fåglar och andra dinosaurier levde sida vid sida under miljoner år.

Idag pekar alla nya fynd mot att i princip alla dinosaurier hade någon slags fjädrar; allt från Tyrannosaurus rex till Velociraptor. Dinosauriernas utseende i filmen Jurrasic Park stämmer alltså inget vidare med de senaste forskarrönen. Men de flesta dinosaurier använde inte fjädrarna för att flyga – fjädrarna gav isolering eller fungerade som ett sätt för honor och hanar att förtrolla varandra i en kärleksdans, precis som strutsar och påfåglar gör idag.

Allt det här gör att man måste älska nördar som Brian Switek. Hans första bok, “Written in stone” gave en bredare bild av vad fossilvetenskapen paleontologi hade lärt oss om evolution, men "My Beloved Brontosaurus" ger mer hjärta och passion. Visst, delar av boken har lite väl många upprepningar som är så vanligt i den amerikanska populärvetenskapliga traditionen, men hans kärlek till ämnet sprider sig över sidorna som rosenblad. Jag vill tacka Brian Switek för att han delar sin kärlek till dinosaurierna med oss.

Den här texten är en omarbetad översättning av en engelsk recension som jag skrivit för English Bookshop.