Är allting undersökt och förklarat?

Nej, det är det verkligen inte! Mycket av det som fick självaste Charles Darwin att skriva en bok om evolution går att upptäcka runt knuten. Förvånansvärt många av våra vanligaste blommor rymmer på hemligheter som ännu inte är undersökta av forskare.

Gå ut till närmsta lund och titta på de hemlighetsfulla blåsipporna innan de blommar ut. För det första är blåsippor inte alltid blå. Vem vet, kanske är det en förlustmutation som slagit ut syntesen av den blå färgen hos en del individer? Helt klart är i alla fall att det inte har med jorden de växer i att göra, med andra ord är det en ärftlig mutation.

Om du dyker ner och verkligen fokuserar på blåsippornas blommor kan du få se något ännu märkligare. Börja med att titta på den här blåsippan. Det är en helt vanlig blåsippa med en ring av hanliga könsorgan (ståndare) runt de honliga könsorganen (pistiller) i mitten. Så här ser 70 procent av alla blomväxter ut. Men det finns blåsippor som ser annorlunda ut. Den här blåsippan saknar hanliga könsorgan. Saknar hanliga könsorgan?!? Vad ska det egentligen vara bra för? När det gäller blåsippor så är det fortfarande en öppen fråga. Kanske är det så att de plantor som saknar hanliga könsorgan kan producera frön som är bättre på något sätt, kanske fler frön?

Eftersom de inte kan sprida pollen (som produceras av de hanliga könsorganen) så kommer plantan som helhet få svårt att sprida sina arvsanlag lika mycket som de vanliga blåsipporna. Kanske är det en mutation i mitokondrierna som spökar, för mitokondrier sprids bara med frön hos blomväxter. Hos andra arter är det känt att mitokondrierna kan bära på genetiska element som steriliserar hanliga könsorgan. Lite otäckt, kan jag tycka, eftersom jag själv är “av hankön”.Tycker du att det här var spännande? Har blåsipporna precis blommat ut? Ta det med ro. Snart börjar midsommarblomster blomma. De har liknande variation i blomfärg och en del plantor har lite mindre blommor som saknar hanliga könsorgan. Inte undra på att Charles Darwin var intresserad av blommor!

(Texten är en återpublicering -- våren till ära -- av en text från Forskning och framstegs blogg den 5 maj 2009.)